I Rutte III:s koalitionsavtal kommer den kurativa vården inte väl ut, enligt många sjukvårdspartier. Skåpet avser att införa en nedskärning på 1,9 miljarder euro på kurativ vård. Hälso- och sjukvårdssektorn kommer att inleda samtal med ministern för att diskutera beloppet för denna summa. Vi, vårdgivarna, kan under tiden se om vi kan arbeta (ännu) mer effektivt inom kurativ vård.

Hur effektivt arbetar vi egentligen inom sjukvården?
När jag ställde mig själv den frågan kände jag genast en stor irritation stiga. "Hur kan jag inte arbeta effektivt! Vilken läkare eller vårdgivare som helst kommer att säga att de arbetar mycket effektivt! Och jag tänker likadant om mig själv! Våra dagar är trots allt fullspäckade, det finns ingen ledig tid. Det kan inte bli mer effektivt!

Men istället för att titta på våra personliga agendor, låt oss titta på processen i vår dagliga verksamhet. Vanliga klagomål till lungläkaren är hosta, andfåddhet och bröstsmärta. Efter ytterligare undersökningar kan ofta en diagnos ställas, där syndrom som astma, KOL, sömnapné och lungcancer är vanliga. Alla dessa sjukdomar har sina specifika behandlingar. Du förstår att pulmonologen inte skiljer sig från andra medicinska specialister eller allmänläkare i denna process.

Varje dag i konsultationsrummet förmedlar jag mer eller mindre "standardiserad" information om vanliga kompletterande undersökningar, vanliga diagnoser och tillhörande (vanliga) behandlingar. Till stor del för att informera och involvera patienten i fråga i denna process, delvis också för att obligatoriska element spelar in (WGBO / informerat samtycke och önskan om delat beslutsfattande). Ofta sker en del av denna informationsöverföring av flera olika vårdgivare, t.ex. specialistsjuksköterskor, sekreterare, läkarassistenter och naturligtvis via patientbroschyrer.

Hur användbart och effektivt är det för vårdgivare att återge samma berättelse om diagnostik, sjukdomstillstånd och möjliga behandlingar flera gånger om dagen? Patienterna måste sedan ge sitt samtycke och vara med och bestämma i denna process som en del av informerat samtycke och delat beslutsfattande.

Men hur väl kan patienterna ge sitt samtycke och delta utifrån den information som ges? När patienter kommer till sjukhuset är de ofta spända, osäkra och/eller känslomässiga.

Forskning visar att patienter minns mindre än 50% av ett genomsnittligt samtal med en vårdgivare. Effektivt? Ännu viktigare är vilken kvalitet på vården det ger!
Så både ur vårdgivarens perspektiv och ur patientens perspektiv kan effektiviteten i vår process ifrågasättas.

Detta borde kunna göras på ett annat sätt
Vetenskaplig forskning visar att information i begripliga bilder och ljud fastnar mycket bättre hos patienterna. Enhetlig information som kan repeteras oändligt många gånger, ensam eller tillsammans med nära och kära.

Bra patientinformation leder till bättre kvalitet på samtalen mellan vårdgivaren och patienten. I slutändan behövs mindre tid för diskussion, patienter och anhörigvårdare minns mer och kvaliteten på vården förbättras! Det gör också vårt arbete roligare: för hur kul är det inte att upprepa samma historia otaliga gånger om dagen?

Werkse!