Skrivet av Ralph Koppers - Lästid: 3 minuter
Gaptid; tid för innovation

Du känner igen dem: sprickor. På fingerknölarna eller på läppen. Irriterande och ibland till och med smärtsamt. Vad ska man då göra? Smörj in dem med salva och se till att de försvinner så fort som möjligt!
Som lungläkare ser jag att vi i den medicinska världen också i allt högre grad påverkas av sprickor.
För det första den växande klyftan mellan läkare och patienter. Läkarna specialiserar sig alltmer. Det innebär att de får allt mer kunskap om en allt mindre del av kroppen. Läkaren för tarmarna, för lungorna, för hjärtat eller för huden. Denna specialisering riskerar att vidga klyftan mellan patienternas medicinska kunskap och läkarnas medicinska kunskap. För att inte tala om det faktum att läkarna ofta redan använder svåra (medicinska) ord och måste förmedla mycket information på kort tid. Under tiden sitter patienten oftast mitt emot läkaren och är hjärtligt nervös. Detta gör inte gapet någon tjänst.
Den andra, allt större klyftan, uppstår mellan patienter med olika utbildningsnivå. Personer med en "hög" utbildningsnivå kan vanligtvis samla in, välja ut och sedan (delvis) förstå rätt medicinsk kunskap. Detta kan ske genom information på nätet (Dr Google), mycket läsning och eventuellt också genom deras nätverk som ibland inkluderar någon från den medicinska världen. För personer med en "låg" utbildningsnivå är detta mycket svårare. Naturligtvis kan de också konsultera dr Google, men att söka, granska och sedan bearbeta den information som erbjuds är mycket svårare för denna grupp människor. Om så bara för att låg läskunnighet är mycket vanligare bland denna grupp människor. Samma sak gäller för låg hälsokompetens. Denna växande klyfta är mycket irriterande och påverkar en mycket stor grupp patienter, cirka 2,5 miljoner (källa: Pharos foundation). Dessutom är en sådan utveckling (eller "kloning") inte bra för vårt samhälle. Den leder till splittring och stigande sjukvårdskostnader.
I mitt dagliga arbete som läkare försöker jag behandla dessa klyvningar utöver patienternas faktiska besvär. Dels genom att så gott jag kan förklara för patienterna och deras anhöriga i mottagningsrummet vad det är som händer och vilka möjliga lösningar som finns. Men det är inte lätt! I mitt dagliga arbete märker jag att patienterna kommer ihåg väldigt lite information, och forskning visar också att patienterna kan återge 20-50% efter att de lämnat mottagningsrummet.
Det fick mig att fundera på innovativa sätt att bättre informera patienterna. Nya vetenskapliga insikter (t.ex. Corine Meppelinks forskning) och tekniker hjälpte mig att göra detta.
Indiveo är resultatet. Med Indiveo förklaras komplex information på ett begripligt sätt i ljud och bild, gärna hemma, så att jag får mer tid i mottagningsrummet att prata med patienterna om det som är viktigt för dem. Med Indiveos innovativa patientinformation upplever jag att patienterna sitter i mitt konsultrum med mer kunskap och har en bättre förståelse för vad som ska hända. Med Indiveo är patienterna verkligen i centrum och det gemensamma beslutsfattandet är ett steg närmare.